SABINA

Le och alla är nöjd, le och du kanske tror dej själv..............

Åkte till strömsholm i måndags, avbokade återbesöket på ATG och beslöt att Strömsholm skulle få ta över,

Jag hoppades så innerligt att få veta orsaken till hältan hos min älskade vän....
Böjprovet gick bra SÅÅÅÅÅÅ mycket bättre! jätte skönt att se och få höra =)
Dock helt oförändrad på volten.... ser inte bra ut. Ser ut att ha ont i högersidan, troligtvis bakbenet.
Men eftersom min dam är en väldigt bestämd dam så gick det inge vidare när de ville bedöva hennes has (höger bak) de gjorde flera tappraförsök, odrogad, drogad, brems mm men icke, hon sa ifrån på skarpen och vad gör man då? man får vackert lyssna... 600kg som blir arg... nej tack.

Jag hade med mig röntgen bilderna från ATG och på strömsholm kunde de se en viss förändring i höger has, vid "glidlederna" osäkert om det är de som är orsaken till värken och osäkert om det är början till spatt, efter nå trauma i hagen, gammalt eller nytt....

Planen: Sätta igång henne på rakt spår LÅNGSAMT och se hur det går, känns det bra, lägg till nästa grej. Checka av på volt om allt känns bra, film och skicka till strömsholm för lite rådgivning.

Sedan återbesök för att röntga och se hur det utvecklas i hasen.

Går det bra får man se vad återbesöket visar, går det inte bra måste man tänka till och fatta ett beslut.

Sedan när man vet vad Callie håller för och hur hon mår så får man ta ställning till om de är vad jag vill och om hon mår bra.
Jag menar håller hon för att gå i hage, pommenader, ridas i skogen i skritt eller i fler gångarter eller kommer jag kunna träna lite dressyr på banan?
Jag kommer nog aldrig våga hoppa henne igen.
Men som sagt allt detta ligger låååångt fram. 3 månader MINST så jag hinner fundera, känna och pyssla.... Men tankarna är många och de är ett enda kaos i huvudet.....
önskar djur kunde prata!

Älskar dej min kära häst!

Det gör så ont i hjärtat att veta att min älskade vän har ont och inte vet varför. Önskar så att man kunde prata riktigt med varandra så hon kunde säga vad som hänt och hur hon känner..... Vill så gärna att hon blir bra igen!
Jag skiter i om de inte går att hoppa med henne bara jag få ha henne kvar utan att hon lider och att vi kan träna någorlunda ihop.
Min vackra trogna vän <3

Hon har fått en egen hage nu en vecka, vill inte att hon ska bli vallad eller busa när hon är ny sprutad i lederna... dock synd om henne med knott när hon inte har någon att klia sig med. Men de gäller bara en vecka. Får vara generös med flugmedel och hästsalva så kanske man minskar betten iaf.

Längtar tills kalken kommer så vi kan göra bäddarna och plocka in alla pollar, de ser trötta ut och verkar gärna komma in.
Tänk att först ser man fram emot att släppa ut dem på bete sen när sommaren närmar sig sitt slut längtar man efter att få göra i ordning boxen, pyssla och dona för att låta dom komma in igen. =)

Jag har funderat fram och tillbaka på hur jag ska göra med återbesöket med Callie på ATG kliniken.... Men jag åker dit de va ju trotts allt dom som spruta henne och endast dom kan se vilken skillnad de har gjort (hoppas iaf på skillnad) och beroende på deras utlåtande så får jag ta ställning till om jag ska åka vidare och då lutar de mot Strömsholm, har hört så mycket bra om dom. Saknar erfaranhet på denna bit så tar gärna emot allt info jag kan. Vill ha de bästa till den bästa <3

Jag önskar och hoppas att allt ska bli bra! Tror jag får vätske brist snart så som mina trårar rinner.... Vill bara va hos henne, ta vara på varje sekund! Idag gnegga hon när jag kom, åh va varm jag blev i hjärtat! Massa pussar och mycket ompysslande blev det =) Och funkar super med Metacam iaf, äter upp allt och slickar typ rent i krubban, sköööönt att det funkar.

aja dags att jobba vidare.

skit fan jäklar bläääää tomhet så känner jag mej nu.... huvudet håller på och sprängs, tårarna rinner och det känns som att kroppen fylls av en tomhet...

Gick inge bra idag... Halt hö. fram och bak på böjprov. Behandlad med kortison spruta i fram men ibak gick de inte hon sparcka iväg klippmaskinen så dom ville/vågade inte nå mer och kommer inte behandla henne i bak.
Fick metacam (hur de nu stavas) ut skrivet idag och ska åter om 4 veckor. Skrittas men inte klättra eller utsättas för tungt jobb. Men ska ridas i form och jobba i skritten.

Efter återbesöket avslutar jag hos dom och åker vidare, lutar mot strömsholm. Vill veta orsaken! Vill inte ta bort henne och tänka -tänk om hon hade blivit bra, -undra vad som hände -hade jag kunna gjort nå annorlunda?.
Jag vill veta att jag har gjort ALLT och förhoppningsvis får en återställd häst.

Men just nu känns det riktigt tungt....

Tack till bästa Emma för ditt sällskap och stöd på kliniken! Värt guld! och tack för att du tror på oss <3

I morgon är det återbesök för min 4 benta vän. Blandade känslor... Har sett rätt ok ut tills idag typ.
Ridit på raktspår i över en månad mycket skritt sedan lagt in trav och för en vecka sen lagt in lite galopp.
På raktspår känns det ok samt lite stel på volt men ändå arbetsvillig och känns bättre än innan.
Men idag när jag longera så såg hon inte helt 100% fräsh ut hö. fram, i bak va det mycket bättre. Men vet inte om de va för att de va jobbigt att gå på violten och bära sig själv eller om det finns nån skada som ligger där inne... humm morgon dagen får visa..
Men klumpen i magen har sagt kommit tillbaka den senaste veckan och efter idag är jag lite mer nervös igen....
Tur snälla Emma följer med =)

När jag red i lördags kände jag sådan glädje! Min älskade vän <3 måste erkänna att kraft och motivation tryter mellan varven... å byts mot tårar och oro. Men ska bli skönt att snart få veta!
Men i lördags va callie så pigg att hon inte visste va trav va, det blev studs, kast och hopp så lät henne ta några galoppsteg blev inte så bra för hon va så ivrig att hon höll på att slå kunt på sig själv hihi så bröt och höll oss till skritt. Duktiga Callie! Sån enorm vilja att göra rätt, att få jobba och tänkte. Vi ska inte skilljas än, de är omöjligt!
Men efter ridningen longerade jag lite på volten på banan, det va bästa gången sen skadan kom!!!!!!!!!! Blev såååå glad att tårarna rann, minsta lilla och man får riktigt hopp!
Jag kunde leda henne på volten och och följde den riktigt bra!!!!!!!!!!!så himla glad! såg dock att de höger fram inte är ua ännu men jag känner hoppet och tron! Vi fixar detta, det måste vi.....

i väntan på vår undersökning på ATG så fylls huvudet med funderingar.
... kommer hon bli bra, måste jag ta bort henne, håller hon som ridhäst... under vad de kan kosta? har ju aldrig gjort nå sådant men på torsdag nästa vecka får jag veta.... torsdag fm ska vi dit... som tur är följer snälla Emma med <3 så skönt att slippa åka själv och skönt att nån som känner mej och callie följer med i fall man får ett tråkigt besked,,,,