Hjärtat i halsgropen...
I dag var de en sådan här dag då Callie verkligen hjälper mej att sätta hjärtat i hals gropen!
Det började bra, följde med Linnéa och Bojsan (Linnéas bebis) till ridhuset, mycke stutts och gallopp upp i luften men trögt framåt men efter en stund men gott tålamod från Linnéa så tog dom sig framåt och Bojsan sänkte huvudet. Så fina ihop! Tror de kommer bli ett riktigt snyggt par när Bojsan bara kommer ur tonårsperioden.
Sedan skulle vi gå ut och gå med min lilla Callie, de började lugnt lite tittig på tomtar och troll i skogen ;) men de är ju som vanligt. Men sedan skulle bussen köra om oss bakifrån... gick mindre bra. Hon fick panik och hoppade och stuttsade åt alla håll och kanter, sedan "gallopperade" hon baklänges ut i vägen men jag vägrade släppa grimskaftet så hon drog mej (jag stdo upp) en bra bit ut på vägen. sedan fick jag henne att lugna sig. Hon blev rädd för någon lastbil sen... vet inte varför men hon är verkligen rädd för lastbilar och bussar lill tösen min... vill hjälpa henne men vet inte hur?!
Men bara av att se henne så panikslagen och rädslan för att tappa henne får en att sätta hjärtat i halsgropen...
I kväll fick jag hemlängtan så jag åkte till forsby och umgicks med familjen, syster var oxå där så vi umgicks alla 4, de va så längesen. De är så skönt att komma hem till mamma och pappa ibland.
Imorn får vi veta om vi får flytta Bojsan och Callie till valbo. VILL VILL VILL så nu ska jag snart krypa ner i sängen och hoppas... ska hålla tummar och tår.
Sov gott
